Uppväxt (år 1-10)

  • Född i en by på landsbygden, Hans familjs fattigdom och mormoderns inflytande hjälpte honom vårda en medkännande och arbetsam natur.
  • Att vara hårt arbetande: Han kunde städa huset medans hans föräldrar var ute och arbetade för att ge dom en behaglig överaskning när de kom hem. Hans erfarenheter i att koka vatten, laga mat, hugga ved, vallning, plöja åkrar, och så vidare, gjorde det möjligt för honom att fokusera på att vara praktiskt snarare en teoretisk.
  • Vara medkännande: Vördade mästarens mormor var en from och hängiven buddhist som hade ett medkännande hjärta. Influerad av henne vågade han aldrig döda en mygga, fluga eller myra och var mycket kärleksfull mot smådjur. Han tog en gång hand om en skadad unge tills den var i stånd att lägga ägg. Skadade duvor och ekorrar kan ofta hittas inne i Mästarens hus i Fo Guang Shan. Antalet djur som tagits hand av honom under det senaste trettio åren är svårt att hålla räkningen på. Fo Guang Shan gick från en plats där inga fåglar lade sina ägg till dagens hem för hundratals fåglar.

Lärande (år 11-20)

  • Vid 12 års ålder blev han monast, Han började leva ett diciplinerat och reglerat liv i klostret, Buddhistskolans hårda undervisningsmetoder och tuffa straff som inte gav något utrymme före resonemang tilllät honom villigt att erkänna sina misstag och även acceptera hjärtlösa straff utan att göra klagomål.
  • Att vara fattig i detta skede av livet har fostrat sin vana att "inte köpa". Ett brev skrivet av honom skulle bli liggandes i ett år då han inte hade råd med frimärken. När hans strumpor var utslitna, skulle han limma ihop dem med papper, När hans skor var skadade skulle han använda tjockt papper och plank som substitut, Fattigdom stimulerar din visdom. Därför oavsett hur skadlig omständigheten är så finns där alltid ett sätt att lösa problem och hinder
  • Behandla ingeting som allt i hans liv, så kan han ta umbäranden och smärta. Hans tre måltider var ofta så enkla som bara ris med te. "En skål ris med en maträtt och en soppa" Han har hållit fast vid denna princip hela sitt liv. Han gick aldrig på semester och alltid grep varje minut genom att ta hand om ärenden på vägen. Därför var hans idé att leva ett 300-åriga liv utvecklades under denna period.

Förvärva kunskap (år 21-30)

  • Trots bristen på en formell utbildning har han fått en rad fullt kompletta buddhistiska utbildningar. Han lämnade den Buddhistiska College vid 20 års ålder och tjänstgjorde som rektor för en grundskola, där lärde han sig om administration och social kompetens samordning.
  • Han deltog i föreläsningar av Vördade Mästare Tai Hsu, Bekantade sig med Vördade Tai Tsang, Abboten av Jin Shan templet och fungerade som tolk för Mästare Miao Guo efter hans ankomst i Taiwan. Han diskuterade och med vördade Tzu Hang buddhismens framtid, delade åsikter med Vördade Da Shing om moderniseringen och systematiseringen av buddhism, Diskuterade frågor med Ärevördige Tung Chu om "Nytta sig själv och andra (benefit oneself and others)", "Mellan det traditionella och det moderna åldern (between the traditional and modern age)" och så vidare..
  • I åldern 23 till 30 besökte han olika buddhist tempel i hela Taiwan. Han har tagit många olika transportfordon och fick militär inbjudan att ge Dharma-tal till det väpnade styrkorna i Land, Hav och Luft, Där han vart eskorterad av militära flygplan och slagskepp.

Litteratur (31-40)

  • När han vid 26 års ålder började propagera Dharma insåg han att det skulle vara svårt att stå ensam på egna fötter i ett samhälle utan en speciell färdighet. Därför började han skriva som ett sett att sprida Dharma
  • Att bli förtrogen med litterära ansikten är ett sett att främja den buddhistiska kulturen. Författare som Kuo Si-fen, Gong Sun Yan, Chu Chiao, He Fan, Gao Yang, Si-ma Zong-yuang alla blev väldigt goda litterära vänner med honom.
  • Förutom att skriva redigerade han artiklar för tidningar, skrev för tidningar och även åt radiostationer. Han har skrivit kommenterande artiklar för att skydda den buddhistiska religionen. Mästaren anser att det är varje buddhists skyldighet att skydda sin religon och bör ha moral och mod att låta buddhismens röster höras.

Filosofi (41-50)

  • Vördade Mästaren fick namnet "The literary Star of Buddhism" i hans ungdom för de verk han hade gjort, men han visste mycket väl att detta beröm inte kunde ge honom bekräftlese inom buddhismen. Precis hur Vördade Mästare Man Shu aldrig blev kallad "Mästare" av dom buddhistiska cirklarna, Därför främjar Vördade Mästaren behovet av ett filosofiskt behov.
  • Vördade mästaren bjöd in lärda män att ge lektioner på filosofiska tankar av kinesiska mästare som " Lao-zi" och "Chuang-zi" på Buddhistiska College som ett medel att sinspirera studenter med filosofiska tankar.
  • Vördade Mästaren byggde Fo Guang Shan Meditation Hall 1993 så att man kan begrunda på frågor om universum, liv, födelse och död och så samtidigt som man övar meditation. Akademiska konferenser hålls varje år för att reda ut, utveckla och sublimera tankar genom diskussioner och förklaringar om priciperna av de buddhistiska lärorna. Flitigt arbetandes själv i dessa frågor så uppmuntrar han sina lärljungar och anhängare att delta.

Historia (51-60)

  • Han etablerar Shou Shan buddhist college 1963, Startar Fo Guang Shan Klostret 1967 och börjar sända sina lärljungar utomlands att studera en efter en, I hopp om att utveklingen av Fo Guang Shan framöver skulle skapa historia för buddhismen och skapa märken av resultat och meriter  i världen
  • Den Tripitaka redaktionskommitén bilades 1977 som publicerade Fo Guang Tripitaka med nya kommentarer, skiljetecken och punkter. Det var och översatt och publicerad i lätt-att-läsa språk kända som "Selected buddhist texts in modern writing".
  • Han var inbjuden att tjäna som Chef för "Intitute of Indian Cultural Studies" på det kinesiska kultur universitetet, och även att undervisa i den Katolska Tung hai Universitetet i sex år. bidrog till stoppet för det restriktioner som fanns för munkar att undervisa i skolor, Nästan alla universitet i taiwan har bjudit in Mästaren att föreläsa eller hålla klasser. Han är nu grundare av tre universitet och sexton buddhistiska högskolor över hela världen.
  • Han etablerade Buddhas Light International Association (BLIA) 1992 för globaliser och lokalisering av buddhismen. Mästaren reser runt de 5 kontinenterna och propagerar Dharma så ofta att han skulle cirkulera runt jorden flera gånger på ett år. The BLIA Lay Dharma Lecture System är en demonstration av jämställdhet mellan munkar och lekmän, vilket förenar styrkan av båda kategorier av buddhister i hopp om att uppfylla målet att låta buddhas ljus skina överallt och dharma strömma genom alla fem kontinenter.

Moraliska principer (år 61-70)

  • Humanistisk Buddhism kräver humanistiska karakteristiska,humanistisk etik , humanistisk ordning och börja från människornas varande. Allt bör utgå från oss själva istället för att placera höga förväntningar på andra.
  • Han höll Fo Guang Familjesamling för hans monastiska lärljungars föräldrar, Mästaren ser dom som "svärföräldrar" av buddhism eftersom dem har vigt sina barn till Mästaren att tjäna buddhismen. Därför behandlar Vördade Mästaren alla föräldrar som hans egna föräldrar.
  • Han etablerade Benefactos Associaton och betraktade anhängarna som "chefer" av buddhismen. Han satte regler för välfärd för välgörarna som ett sett att betala tillbaka en skuld av tacksamhet för buddhismen å ena sidan, å den andra låt anhängare känna Fo Guang Shan som sitt hem för livet.
  • I åldern 60 bjöd mästaren in tretton tusen sextioåriga anhängare att fira hans födelsedag med honom. Han tror inte att denna värld är hans utan tillhör alla. Därför skall alla ha begreppet "Enhet och Samlevnad och vara en global medborgare"

Buddhism (år 71 och efter)

  • Buddhsim spelar en nyckelroll att uppnå fred i världen. De största problemen i dagens värld är krig och terrorism vilket skapat panik och rädsla hos alla. För att världsfreden ska kunna uppnås måste den praxis av medkänsla, osjälviskhet, beroende originering, de sex paramitas, de fyra sätt att få harmoni, orsak och verkan förverkligas. Alla dessa är de osynliga styrkor att stärka fred i världen.
  • Där det finns Dharma där finns ett sett." Vad är Dharma?" humanistisk buddhism är en medkännande guide som leder en bort från lidande. Humanistisk buddhism är ochså en strimma av hopp för världens framtid. För att förespråka humanistiska buddhismen, främja moderniseringen av buddhistiska läror, främja studier av buddhistiska principer och upprätta tankar om humanistisk buddhism, "Universal Gate Buddhist" en tidning publicerad år 2001 för att ge lärda en plats att publicera sina verk i om humanistisk buddhism.
  • Vi existerar alla som en, Och leva livet som är evigt, Vad vi inte kan uppnå i detta liv kan vi fortfarande göra klart i framtida liv. Liv efter liv har Vördade Mästaren lovat att tjäna alla levande varelser och sträva efter att uppnå fred i världen. Han ber att alla levande varelser kommer att leva ett bekymmerlöst och fridfullt liv. Den ogiltiga  och denna värld har sina gränser men Mästarens löften är gränslösa.

Kontakta oss

BLIA Sweden
Blygatan 3
195 72 Roserberg
Sverige
tel. 08-590 358 01

Face book

logo-facebook